Inget klara jag av. Jag har inte haft något arbete på 6 år. Och nu äntligen så har jag fått gå å en utredning för att se vad jag klarar av. Jag har under 1½ år arbetat med mig själv och trodde att jag hade kommit jättelångt.
Jag har pratat med en massa folk och nu så skulle jag arbetspröva i 10 dagar. Men det gick inte.
Jag skulle vara på ett litet ställe för att se hur det går men jag kom inte dit. Jag är så jävla besviken på mig själv så jag kunde kräkas. Kan jag aldrig få ett vanligt liv! Det är allt jag vill ha! Ha ett arbete få en inkomst så att alla i min närhet inte ska behöva lida längre för att jag inte klarar av någonting! Nu känns det som jag har gått tillbaka 10 steg och allt jag har arbetat upp, min självkänsla och självförtroende är som bortblåst. Helvete!
Kan man bli mera värdelös än jag?!?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Så ska man ju inte tänka... det kommer fler tillfällen, skam den som ger sig... tarcha (länk på min sida) har aldrig jobbat en dag i sitt liv, hon arbetstränar just nu... ni kanske kan peppa varandra ;) Hon är jätte go! (min lillesyrra)
man måste försöka hitta det positiva i sig själv när det känns som dystrast. Du har många fina egenskaper, plocka fram dem och så funderar du först och främst på vad du _vill_ jobba med! Det är ju aldrig försent att sätta sig vid skolbänken heller , vet du.... Jag tyckte faktiskt att det var både lättare och roligare att plugga som vuxen, var betydligt mer motiverad. :)
Seså, upp med hakan nu. Du är jättebra ju!!!!
Kram Nettan aka Paxelle från allas vårt aff. :)
Godmorgon, du har inte skrivit på ett tag, är allt ok?
Skicka en kommentar